I-rony
Jag trodde vi kunde gå på vatten och genom hetaste eld.
Ge varandra kärlekens söta dryck tills törsten blev tillfredsställd.
Hade finslipat varenda kullersten på vår vassa, långa gata.
Och det slutade med att vi lärde oss att älska att hata.
Vår sång höll på att ta slut, sista noten på vår sista vers.
Paradiset hade varit jobbig, ett helvete, en jävla pärs.
Ironi i sin vassaste form, i sin mest jävliga egocentriska stil.
Som att be om en fjäderlätt beröring och genom hjärtat få en pil.
Vi kunde sluka våra besvär med ångest och problem,
Bara för stunden, skriva ut våra hjärtan med blod i vår poem.
Poemen förvandlades och förändrades till rena hatbrev.
Och vad vi än gjorde, vad vi än tänkte, vi bara skrev och skrev.
Ändå var det nåt vi inte kunde släppa, inte greppa.
Hur mycket vi än grät, vi än var nere, vi än deppa,
Så fanns det en silverkant på det där mörka molnet över oss.
Det kändes i ryggraden, i sinnet, i hjärtat och vi kom aldrig loss.
Vi fortsätter att älska, vi fortsätter att hata.
Vi går barfota på denna vassa, trasiga gata.
Går hand i hand jämte varandra utan att säga ett endaste ord.
Ler med hjärtat och ler med läpparna fastän känslan är konstgjord.
Denna vackra text är skriven av http://bilddagboken.se/p/frontpage.html#0
han är värd ett besök;)
puss till han!<3
Denna vackra text är skriven av http://bilddagboken.se/p/frontpage.html#0
han är värd ett besök;)
puss till han!<3
Kommentarer
Trackback
